Rapport från NPC i Finland

Den nordiska fjäderfäkonferensen var i år förlagd till Åbo och på årets konferens var det 220 personer på deltagarlistan, vilket är rekord. Av dessa var ett 25-tal svenskar från både ägg- och matfågelbranschen. Förutom deltagare från de nordiska länderna fanns också Storbritannien, Nederländerna och Lettland representerade.
Astrid Lovén Persson och Birgitta Carlsson berättar i denna artikel om konferensen.

Dagen innan den stora konferensen träffades de nordiska branschorganisationerna för ett av sina ordinarie möten för att diskutera aktuella frågor som till stor del är gemensamma för oss.  På dagordningen stod produktions- och konsumtionstrender, nya regler och förskrifter, pågående och kommande projekt mm. Det är intressanta och viktiga möten där vi i Norden kan byta erfarenheter med varandra, och också hjälpas åt och stötta varandra.
Programmet på konferensen bestod av både gemensamma föreläsningar och pass som var uppdelade på värphöns-slaktkyckling-veterinär/foder där man får välja föreläsning efter intresseområde. Generellt var det i år mest fokus på slaktkyckling och fodertillsatser men även en hel del annat intres-sant.

Intresserade holländare
En av föredragshållarna var Eric Hubers, från den nederländska fjäderfäorganisationen. Ni som var med i Malmö 2017 kanske minns honom? Då berät-tade han om erfarenheterna från fipronilskandalen. Förutom Eric var det 12 stycken representanter från Nederländerna, vilket visar att det finns ett ökat intresse från andra delar av Europa att ta del av vad som sker i de nordiska länderna.

Hållbar produktion
Eric berättade om hur man arbetar för en framtida hållbar fjäderfäproduktion i Nederländerna. Han konstaterar att dagens fjäderfäproduktion är klimat-smart och har lågt CO2-fotavtryck som ett resultat av bland annat avelsframsteg, innovativa utfodrings-strategier, management och djurhälsa. Det finns en ökande efterfrågan på fågelkött och ägg och Nederländerna är en stor leverantör av både ägg och fågelkött till nordvästra Europa. De är också leverantörer av teknik, kunskap och fjäderfäsystem över hela världen.

De har definierat ett antal utmaningar och möjligheter på kort sikt, fram till 2025. De handlar om:
• Klimat och kretslopp
• Miljö
• Människors och djurs hälsa
• Social acceptans och djurvälfärd

Förändringar i Nederländerna
Det aktuella läget i Nederländerna är att man i stort sett fasat ut alla typer av bursystem, samtidigt som man slutat att näbbtrimma hönsen.  Man har reducerat användningen av antibiotika med 70 procent och har en låg förekomst av salmonella. 95 procent av branschen är med i ett branscheget kvalitetssäkringsprogram, soja och palmolja i fodret lever upp till hållbarhetskraven och all fjäderfägödsel är processad.
För att uppnå de uppsatta målen ser man nu över möjligheterna att använda ”nya” restprodukter samt nya typer av fodermedel såsom kött- och benmjöl, insekter, alger med mera. Ambitionen är också att fjäderfäsektorn ska bli energineutral och gå över till fossilfri energi från vind, sol eller bioenergi.
Gödselhanteringen ska förbättras och gödseln ska användas optimalt, till exempel som foder till insekter eller fiskar.  Man ser också att gödseln ska kunna skräddarsys för att kunna ersätta konstgödsel.
En problematik som ökat de senaste åren är emis-sionen av fint damm och för den största delen av ökningen står värphönsstallar. Under de närmaste åren ska man ha fått kontroll på det, liksom utsläp-pen av ammoniak och andra lukter.
Sist, men inte minst, så nämner Eric också att djurvälfärden ska vara optimal i samband med all hantering av djuren.

Rödsjuka och IB
För värphönsens väl och ve hölls presentationer om bland annat IB, rödsjuka och bröstbensfrakturer. Helena Eriksson, SVA, redogjorde för delar av den forskning om rödsjuka som pågår som bland annat rör immunresponsen hos smittade hönor och huruvida återfall i flockar som vaccinerats mot rödsjuka orsakas av samma subtyp eller om det är en helt ny smitta. Forskningen visar så här långt att det i Sverige förekommer båda varianterna. Magnus Jeremiasson, MSD fortsatte sedan att prata om utmaningarna med IB. IB är väldigt smittsamt men konsekvensen av smittan beror både på djurens ålder när de smittas och andra infektioner. En smittad höna avger virus i flera veckor och viruset kan spridas i luften upp till 1 200 meter. IB-viruset finns i hela världen och fortsätter att förändras både via rekombination och mutation och finns i en mängd olika varianter vilket är en stor utmaning för vaccintillverkarna. Just nu ökar en variant vid namn QX, Magnus uppmanade att producenter ska lämna in fler hönor för provtagning så vi vet VAD det är vi bekämpar. Man måste fortsatt använda olika vacciner för att få fullt skydd. Avelsflockarna måste vara välvaccinerade för att ge kycklingen tidigt skydd och sedan krävs regelbunden vaccinering baserad på de lokala förutsättningarna med smittryck etcetera.

Bröstbensskador
Bröstbensskador kan ses både som deformationer och frakturer. Jens Peter Christensen från Köpenhamns Universitet har forskat på detta under många år och var inbjuden för att prata om ny kunskap och kommande projekt. Deformationerna uppstår ofta på grund av tryck från sittpinnarna medan frakturer uppkommer av olika anledningar. Frakturer på den främre delen av bröstbenet orsakas ofta av trauma och påverkas av faktorer som ljusstyrka och utformning av inredningen. Frakturer på den bakre delen av bröstbenet är absolut vanligast men hur de uppstår är inte helt klarlagt. De är oftast inte associerade med några muskelbristningar, inre blödningar eller inflammationer. Man har sett att frakturen ofta öppnar upp inifrån vilket tyder på att den orsakas av ett tryck inifrån snarare än utifrån. Många frakturer uppstår i samband med uppvärpningen. Då är bröstbenet ännu inte helt färdigbildat, brosk finns kvar fram till ungefär 28 veckors ålder och zonen där skelettbildningen sker är en svag punkt. I en ny studie ska de nu försöka framställa skadorna på lab för att få en bättre bild av hur de kan uppstå. En hypotes är att något händer under själva äggläggningen, att trycket på den sköra bröstbensspetsen uppkommer när ägget passerar. De ska nu testa den hypotesen genom att följa äggläggningen med hjälp av skikt-röntgen (CT-scan).

Det kostar …
Jarkko Niemi, Natural Resources Institute, Finland tog vid med att prata om de ekonomiska konsekvenserna av produktionsrelaterade problem och sjukdomar hos värphöns. Alla avvikelser från normal produktion innebär kostnader men mycket kan göras för att minimera konsekvenserna. Fokus bör läggas på ventilation och biosäkerhet, både intern och extern. Gällande biosäkerhet och smittskyddstänk är det stora skillnader mellan länder och mycket kan förbättras.

Vad innehåller gödseln?
Konferensens program var brett och berörde många områden. Maarit Hellstedt, även hon från Natural Resources Institute, redovisade resultat från ett projekt om att fastställa gödselmängder och näringsin-nehåll vilket visade sig vara en komplex uppgift. För att kunna uppfylla miljökraven måste man ha koll på vad gödseln innehåller. Projektets mål var att ta fram en internationellt gångbar metod som saknas idag (MANURE STANDARD – Advanced manure standards for sustainable nutrient management and reduced emissions). Många använder schablonvärden och få länder uppdaterar dessa regelbundet. I projektet såg man att man fick stora skillnader som både kunde härledas till provtagningsmetodik och lab-analys, så tydliga instruktioner krävs för hanteringen hela vägen för att få tillförlitliga värden.

Ägg och hälsa
Jyrki Virtanen från Östra Finlands Universitet berättade om en studie som gjorts om äggkonsumtion i relation till hjärtkärlsjukdomar, minnesstörningar och typ 2 diabetes. Han refererade till ett antal studier som gjorts i Finland, där man följt en grupp män under ett flertal år och bland annat registrerat hur mycket ägg de åt. De slutsatser man kunde dra var att:
• Intaget av ägg var inte associerat med risken för hjärtkärlsjukdomar
• Intaget av ägg var inte associerat med risken för att utveckla demens. Istället var det kopplat till bättre minnesförmåga vid vissa typer av tester som krävde kognitiv kapacitet. En förklaring till det skulle kunna vara äggets höga innehåll av cholin.
• Intaget av ägg var kopplat till en lägre risk att utveckla typ 2 diabetes.
Bland slutsatserna nämns att studien endast gjorts på män samt att det högsta intaget i gruppen var ett ägg per dag. Man kan däremot inte dra några slutsatser om vad ett högre intag skulle innebära.

Produkter och smakupplevelser
De sista föreläsningarna på programmet rörde äggprodukternas roll på äggmarknaden (Heikki Harismaa, Munax Oy) och om smakupplevelser och konsumenters val av livsmedel (Mari Sandell, Food Sensory Science, Helsingfors Universitet). Upprörande att höra att 1/3 av maten som produceras kastas, det är helt nödvändigt att vi når förändring där! Dock spännande att höra om hur stora individuella skillnader det finns i hur känsliga vi är att kunna känna smaker och vad som ligger bakom våra val av mat. Ägget är ett fantastiskt livsmedel, både i sin ursprungliga form och med alla sina användningsområden. Det finns stor potential för nya äggprodukter som kan öppna för nya marknader och öka konsumtionen, jag hade gärna lyssnat på mycket mer om båda dessa områden!

Två produkter från skogen
Till sist kan man inte låta bli att imponeras av skogsbranschen som satsar stort på utveckling och forskning. På denna konferens presenterades minst två produkter som härstammar från skogen. Den ena utvinns från kåda och sägs ha en antiinflammatorisk effekt i tarmen, den andra är en cellulosaprodukt som ska förbättra tillväxt och foderkvot hos slaktkyckling.

Till Norge 2020
Nästa år står Norge som arrangör och alla välkomnas till Stavanger 4-6 november 2020.

Artikeln har publicerats tillsammans med bilder i Fjäderfä nr 10-2019.

Utskriftsvänlig sida