Dags för redovisning av projektet
kassationer vid kycklingslakt

Här följer flera artiklar om pågående forskning enligt rubriken ovan. Författare är Helena Wall (SLU) och Désirée Jansson (SLU/SVA).
I papperstidningen (Fjäderfä nr 10-2019) visas också ett antal grafer i anslutning till texterna.
 

Forskning och utvecklingsarbete kan leda till framsteg inom många områden. För kassationsprojektet handlar det om möjlighet till förbättringar avseende djurvälfärd och ekonomi samt minskad klimatpåverkan
Här beskriver Helena Wall och Désirée Jansson projektet och presenterar några fakta om köttbesiktning.

Sedan 2015 har ett projekt med fokus på kassationer vid kycklingslakt bedrivits som ett samarbete mellan SLU, SVA, Svensk Fågel och flera slakteriföretag. Dessutom har Livsmedelsverket deltagit via sina officiella veterinärer verksamma vid olika slakterier. Nu är projektet avslutat och Helena Wall och Désirée Jansson berättar om projektet och dess viktigaste resultat.

Varför bry sig om kassationer?
När projektet inleddes fanns farhågor bland företrädare i kycklingbranschen angående att kycklingar kasserades i onödan och att vi i Sverige kasserar mer än i våra grannländer. Vidare ställdes frågan huruvida köttbesiktningen på kycklingslakterier var likriktad och därmed ger samma resultat oavsett vem som utför kontrollen och på vilket slakteri besiktningen sker.
Kassationer påverkar i hög grad uppfödarnas ekonomi och även för slakterierna är kassationer förenade med ökade kostnader. De kycklingar som inte kan användas som livsmedel har dessutom genererat en klimatpåverkan utan att resultera i livsmedel. För vissa kassationsorsaker kan det även finnas en koppling till brister avseende djurvälfärd. En identifiering av bakomliggande faktorer med koppling till kassationer skulle därmed kunna medföra en win-win-situation i form av förbättrad djurvälfärd, mins-kad klimatpåverkan samt ekonomiska vinster för branschen. Men för att kunna använda kassationsrapporterna till att systematiskt följa trender i sjukdomsförekomst över tiden, eller ge en återkoppling på individuella flockars hälsostatus krävs att köttbesiktningen är likriktad. Med likriktning avses att utfallet inte påverkas av vem eller på vilket slakteri köttbesiktningen utförs.

Tre delstudier
För att belysa olika aspekter av köttbesiktningen på kycklingslakterier genomfördes tre delstudier:
1) en kartläggning av huvudsakliga skillnader i köttbesiktningen på kycklingslakterier i Sverige och i närliggande länder
2) en utvärdering av tillförlitligheten i köttbesiktningen vid kycklingslakt i Sverige
3) en undersökning på flocknivå av eventuella samband mellan faktorer under uppfödningen och dödlighet under uppfödning respektive utfallet i köttbesiktningen, baserat på information i TUPPEN.
I två artiklar i detta nummer av Fjäderfä redogörs för de viktigaste resultaten och slutsatserna i projektet. Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och slutrapporten kommer inom kort att offentligöras på SLFs hemsida. Det går också bra att kontakta Helena Wall för tillgång till rapporten (helena.wall@slu.se).  

Tack till många inblandade!
Vi vill rikta ett varmt tack till Svensk Fågel, slakteriföretagen och alla inblandade hos dem,  Livsmedelsverket och deras officiella veterinärer för samarbete under studiens genomförande, samt till Stiftelsen Lantbruksforskning för finansiering av projektet. Tack också till Faruk Otman och Elisabeth Bagge, SVA, för hjälp med obduktioner, samt epidemiolog Linda Ernholm, SVA,  för hjälp att strukturera materialet i TUPPEN inför den statistiska analysen. Vi vill även tacka vår referensgrupp för stöd under projektets gång.

--------------------------------------------

Besiktning av fjäderfäkött

Köttbesiktning utförs sedan 1950-talet för att skydda konsumenten från otjänliga livsmedel. På svenska fjäderfäslakterier utförs den löpande köttbesiktningen av slaktkroppar och tillhörande organ av företagsanställda assistenter som är anställda av slakteriet men som har genomgått utbildning i Livsmedelsverkets regi. En officiell veterinär anställd av Livsmedelsverket finns alltid på plats när slakt pågår på större fjäderfäslakterier. Den officiella veterinären har det övergripande ansvaret för att köttbesiktningen sker på rätt sätt och fattar beslut om kroppar med organ ska godkännas (tjänligförklaras) eller kasseras.

Alla medlemsstater i EU följer samma EU-gemensamma förordningar för den offentliga kontrollen av animaliska produkter avsedda att användas till livsmedel (EG 854/2004). När det gäller köttbesiktningen har varje medlemsland viss frihet att utforma sin köttbesiktning under förutsättning att alla krav i förordningen anses uppfyllda. Det innebär t.ex. att kodbeteckningarna som används vid rapportering av utfallet i köttbesiktningen till ansvarig myndighet, ser olika ut i olika länder.
När en slaktkyckling besiktigas på stora fjäderfä-slakterier efter slakt har fjädrar, huvud och fötter redan avlägsnats och slaktkroppen hänger med benen i byglar och halsen nedåt. Besiktningen sker enligt ”löpande bandprincipen”. När personalen som utför besiktningen (företagsanställda assistenter) ser en sjuklig förändring eller annan avvikelse på en slaktkropp tas den ned från slaktlinjen och en kod som anger kassationsorsaken registreras. Endast en kassationsorsak registreras per slaktkropp även om en kyckling har flera olika sjukliga förändringar. För varje flock kontrolleras även ett slumpmässigt urval av kycklingar av den officiella veterinären.

----------------------------------------------

Kassationsprojektet ...
“Träffsäkerheten undersöktes”

Syftet med delprojekt 2 var att undersöka träffsäkerheten i köttbesiktningen på stora kycklingslakterier i Sverige. Med träffsäkerhet menar vi i detta sammanhang att korrekt kassationsorsak registreras vid köttbesiktningen för kycklingar med sjukliga förändringar.
Slutsatsen är att besiktningen fungerar i avseendet att skydda konsumenterna från otjänliga livsmedel. Men förbättringar bör ske, bland annat likriktning av bedömningarna.

Utförande
Tre stora kycklingslakterier i Sverige ingick i undersökningen och vi besökte varje slakteri två gånger. Tillsammans med företrädare för slakterierna och branschorganisationen Svensk Fågel valde vi i förväg ut vilka kassationsorsaker (kassationskoder) som skulle analyseras, se faktaruta. De utvalda koderna var sådana som användes ofta eller i några fall koder som företrädare för slakteriföretagen eller branschen ville veta mer om hur de användes.
Slumpmässigt utvalda slaktkroppar som bedömts och kasserats av företagsanställda assistenter vid ordinarie köttbesiktningmärktes och angiven kassationskod noterades. Efter genomförd köttbesiktning fick den officiella veterinären undersöka kroppen och ange en eller flera kassationsorsaker. Den officiella veterinären fick inte skära i kroppen eller för-ändra den på något annat sätt. Därefter obducerades kroppen av en fjäderfäpatolog från SVA. Kassationsorsaken från den ordinarie köttbesiktningen var okänd för den officiella veterinären och för patologen. En del kroppar var kasserade före uttag av inre organ, medan andra kroppar hade kasserats efter urtagning. Dessutom undersöktes ett mindre antal slaktkroppar som passerat köttbesiktningen utan anmärkning. Totalt undersöktes 509 slaktkroppar fördelat på 431 kasserade slaktkroppar och 78 tjänligförklarade kroppar.

Från 2018 ändrade Livsmedelsverket vissa kassationskoder och antalet koder blev färre. Under våren 2019 gjorde vi därför en mindre uppföljning på ett av de deltagande kycklingslakterierna genom att resultatet av ordinarie köttbesiktningen kontrollerades genom obduktion av en fjäderfäpatolog. Vid denna uppföljning undersökte vi 50 kroppar som kasserats på grund av bukvattusot och 40 kroppar kasserade på grund av hud- och underhudsinflam-mation.
Resultat i korthet
• Det fanns tydliga skillnader i hur kassationskoderna användes av de olika slakterierna, liksom skillnader i bedömningar mellan de olika slakterierna.
• Träffsäkerheten i bedömningarna varierade mellan olika kassationsorsaker, se exempel i figur 1-3.

• På grund av att endast en kassationsorsak kan registreras per slaktkropp innebär det att vissa inre sjukdomar underskattas i statistiken. Detta sker till exempel när slaktkroppar kasseras före urtag av inre organ eller för slaktkroppar som visar tecken på flera olika sjukdomar.

• Vissa kassationskoder, t ex kod 61 (onormal lukt eller färg) och 63 (övriga orsaker) var ospecifika. Vid obduktionerna visade det sig att många olika sjukliga processer/sjukdomar fanns registrerade under dessa kassationsorsaker.
• Vissa sjukliga förändringar var svåra eller rentav omöjliga att upptäcka vid köttbesiktningen. Detta gällde till exempel vissa sjukliga förändringar i skelettet.
• Vid obduktion av slaktkroppar som godkänts vid köttbesiktning sågs sjukliga förändringar hos en liten andel slaktkroppar, men förändringarna var ofta akuta och/eller lindriga eller små.
• Vi kunde också konstatera att det fanns kasserade slaktkroppar som saknade sjukliga förändringar enligt bedömningen som utfördes av en fjäderfäpatolog. Baserat på vår studie går det inte att säga hur ofta detta sker i praktiken.
• Slutligen visade uppföljningen våren 2019 att 8 av 50 slaktkroppar (16 %) som hade kasserats på grund av bukvattusot bedömdes ha en annan sjuklig förändring, i de flesta fallen en (sannolikt) bakterieorsakad infektion. Bland kropparna som kasserats på grund av hud- och underhudsinflammation hade 5 av 40 stycken (12,5 %) en annan diagnos vid obduktionen (3 stycken) eller saknade sjukliga förändringar (2 stycken).
Slutsatser
Resultaten från delprojekt 2 visade att köttbesiktningen på de stora kycklingslakterierna som deltog i projektet väl levde upp till huvudsyftet, det vill säga att skydda livsmedelskonsumenter från otjänliga livsmedel. Resultaten visade dock att det fanns brister i varierande grad i bedömningarna av olika kassationsorsaker och mellan hur kassationskoderna användes på olika slakterier. Man måste vara medveten om att rutinerna på slakterierna, framförallt den höga hastigheten på slaktlinjen och hur köttbesiktningen är utformad, begränsar möjligheterna för de företagsanställda assistenterna att göra korrekta bedömningar. En viktig slutsats av vårt projekt är därför att Livsmedelsverket behöver satsa på att likrikta bedömningarna som utförs av företagsanställda assistenter och officiella veterinärer och även mins-ka skillnaderna i bedömning mellan olika slakterier. Ett viktigt första steg var att antalet kassationskoder minskades av Livsmedelsverket under projektets gång. Köttbesiktningen är resurskrävande och det finns anledning att diskutera hur den är utformad och vad resultaten kan användas till. Med tanke på att träffsäkerheten brister så bör man enligt vår åsikt vara försiktig med att tolka resultaten och dra slutsatser om till exempel hälsoläge och basera åtgärder på resultaten.

FAKTARUTA
Kassationsorsaker som undersöktes i delstudie 2 (2016–2017)*:
Kassationsorsak        Kassationskod
Leverskada             11
Bukvattusot            16
Gulsäcksinflammation        18
Led- senskideinflammation        31
Hud- underhudsinflammation    51
Onormal lukt eller färg        61
Övriga orsaker            63
Vita hårda filéer            64
* Från år 2018 ändrade Livsmedelsverket namn på vissa koder och antalet kassationsorsaker minskades.

-------------------------------------

TUPPEN
– bara siffror eller en unik möjlighet?
Resultat från kassationsprojektet

Varje år registreras uppgifter från över 3000 kycklingflockar i produktionsuppföljningsprogrammet TUPPEN som administreras av Svensk Fågel. Materialet omfattar bland annat uppgifter om varje flocks ursprung, produktionsuppgifter såsom vikt och dödlighet, fodrets ursprung samt kassationer vid köttbesiktning vid slakt. Ett av delmålen i kassationsprojektet var att vetenskapligt undersöka om det finns kopplingar mellan kassation vid slakt och faktorer i kycklingsflockens bakgrund eller faktorer under uppfödningsperioden, med hjälp av informationen i TUPPEN. Vi undersökte även samband mellan flockdödligheten och faktorer under uppfödningsperioden.

En stark koppling mellan olika aktörer i slaktkycklingnäringen
Det finns en tydlig struktur i kycklingnäringen som gör att analyser av denna typ är svåra att genomföra. Strukturen (se figur 1) uppkommer till följd av att slakteriföretagen har en mycket central roll i kedjan av olika aktörer. Varje kycklinguppfödare är kontrakterad av ett slakteri som även har kontrakt med kläckerier. Detta medför att de kycklingar som slaktas vid ett slakteri i princip alltid är av en och samma korsad ras, så kallad hybrid, kläckta vid ett eller flera kläckerier specialiserade på den hybriden och uppfödda hos någon av slakteriets kontrakterade uppfödare. Denna strikta struktur komplicerar vid analys och tolkning av resultat eftersom det blir svårt att avgöra om exempelvis en påvisad skillnad mellan hybrider beror på hybriden eller om förklaringen ligger i skillnader hos kläckerierna eller någon annan aktör.
Vi jämförde uppgifter ur TUPPEN för 5 605 kycklingflockar uppfödda 2016 och 2017. Namn på gård, hybrid, kläckeri, foderföretag och slakteri var ersatta med koder när materialet erhölls från Svensk Fågel. Flockarna utgjordes av två hybrider kodade som H1 och H2. Materialet analyserades statistiskt med Wilcoxon un-paired two sample-test med det statistiska programmet R. En skillnad betraktades som statistiskt säkerställd (signifikant) vid ett P-värde lägre än 0,05. Siffrorna som anges i texten är värdet för medianflocken (flocken i mitten om flockarna rangordnas från lägst till högst).

Lägre dödlighet med medelgamla mammor  
I dödligheten ingick både döda kycklingar och kycklingar som av olika skäl avlivats (gallrats) under uppfödningsperioden. Våra analyser visar att kycklingflockar från mammaflockar yngre än 29 veckor eller äldre (46-65 veckor) hade högre dödlighet än kycklingflockar från medelgamla mammor. Analysen bekräftar därmed att livskraften är bättre hos kycklingar från medelgamla kycklingmammor, vilket är känt sedan tidigare i branschen.
Svårt att särskilja effekt av kläckeri från hybrid
Analyserna visar även att kläckeriet tycks påverka dödligheten under uppfödningen. Dödligheten varierade mellan 3,01 och 3,75 % för kycklingar kläckta vid de fyra kläckerierna. För hybriderna var dödligheten 3,21% respektive 3,29 %. Det faktum att kläckerierna är specialiserade på en hybrid gör det dock svårt att särskilja effekterna av kläckeri och hybrid från varandra.

Foderleverantör kan ha betydelse
Valet av foderföretag tycks påverka dödligheten under uppfödningen. För de tre företag som levererade foder var dödligheten i flockarna 2,96 % (FC5); 3,25 % (FC3) samt 3,40 % (FC4), och alla tre var statistiskt skiljda från varandra.  När motsvarande jämförelse görs inom hybrid H1 respektive H2 kvarstår det faktum att dödligheten var lägre när foderföretag FC5 levererade foder, se figur 2. För 852 flockar saknades uppgift från uppfödaren om foderföretag.

En kort tomhållningstid kan öka risken för högre dödlighet
När en kycklingflock har skickats till slakt tas ströbädden ut och djurutrymmet tvättas och desinficeras innan nästa flock med daggamala kycklingar anländer. En kortare tomhållningstid än sex dagar mellan flockar tycks öka dödligheten hos kommande kycklingflock oberoende av hybrid. En kort tomhållningstid är sannolikt en riskfaktor om djurutrymmet inte hinner torka upp ordentligt innan de nya kycklingarna anländer, då vissa smittämnen har en bättre möjlighet att överleva kortvarig desinfektion och i fuktig miljö. Som alltid vid statistiska analyser representerar detta resultat en allmän trend och det kan därmed finnas uppfödare som har de resurser som krävs för att både hinna rengöra och torka upp sitt stall på kort tid.
 
Högre dödlighet i mindre flockar
Flockstorleken varierade från 5 530 till 76 900 kycklingar och vår analys tyder på att  dödligheten var högst i flockar med färre än 15 800 kycklingar. Vår studie kan inte ge svar på vad skillnaden beror på eftersom det kan finnas flera samverkande faktorer som analysen inte tagit hänsyn till. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga sambanden.

Svårt att dra slutsatser om kassationer
Vid undersökningen av möjliga samband mellan kassationer och faktorer under uppfödningen valde vi att fokusera på total kassation samt de tre koder som används mest frekvent i köttbesiktningen; hud-underhudsinflammation, vita hårda fileér och bukvattusot. I total kassation ingår här alla kassationskoder för sjukliga förändringar, det vill säga skador orsakade under slakten ingick inte. I figur 3 (graferna ses i papperstidningen) framgår att det fanns tydliga skillnader i hur stor andel av kycklingarna som kasserades vid olika slakterier. Även i de enskilda koderna fanns skillnader. Våra statistiska analyser visar på många signifikanta skillnader för de undersökta faktorerna, men resultaten är inte stabila när man tittar inom hybrid eller slakteri. Sannolikt bidrar olikheter i hur koder tillämpas vid olika slakterier och brister i träffsäkerheten vid köttbesiktning till skillnaderna mellan slakterierna. Behovet av att träna och likrikta bedömningarna som Livsmedelsverkets officiella veterinärer ansvarar för beskrivs i en artikel på föregående sidor i denna tidning. Vi kommer att arbeta vidare med materialet i TUPPEN och utföra analyser inom varje slakteri.

FAKTARUTA
Information om graferna vid denna artikel i papperstidningen:
Tolkning av ett så kallat Box plot diagram
Av flockarna i varje kategori har majoriteten ett värde som ligger inom de steckade linjernas ändpunkter. Flockar med värden som avviker kraftigt från övriga (outliers) visas inte. 50 procent av flockarna har ett värde som ligger inom den färgade boxen. Strecket i boxen (och siffran) visar värdet för medianflocken.

Artiklarna är med grafer publicerade i tidningen Fjäderfä nr 10-2019.

Utskriftsvänlig sida