Fakta om egen solvärme och solel

I reportaget från Korsberga Hönseri i Fjäderfä 1-2014 (se även länk nedan) framgår att Varberg Energi tillhör de energibolag som tillämpar så kallad ”kvittning” vilket innebär att endast nettoöverskottet av förbrukad el debiteras. Denna möjlighet kan dock komma att tas bort.

Däremot väntas lagstiftning för att elbolagen ska vara skyldiga att ta emot lokalt producerad el. Dock sägs inget om priset.

Framtidens energiprisutveckling påverkar starkt lönsamheten för en solanläggning. Även eventuella politiska beslut kan kraftigt förändra läget.

Här presenteras fakta från en aktuell rapport och pågående utredningsarbete.

”Genom egna solceller eller ett eget vindkraftverk kan du producera din egen el. Du blir mer självständig och gör samtidigt en insats för miljön. Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå ut på elnätet”.

Det skriver Energimyndigheten i optimistisk stil på sin hemsida och man fortsätter:
”För att kunna mata ut elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte. Elnätbolaget ska även ansvara för att den el som matas ut externt mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villig att betala för den och det finns i dag elhandelsbolag som köper upp även mindre volymer el, till exempel från solcellsanläggningar”.

Regeringen utreder ...
Det pågår för närvarande en översyn av lagar och reg-ler för att det ska bli enklare för den som vill producera sin egen el. I november 2010 lämnade Energimarknadsinspektionen en rapport till Regeringen som bland annat föreslår att elhandelsföretagen ska vara skyldiga att ta emot den producerade elen. Rapporten föreslår också att elnätbolagen ska använda nettodebitering. Det betyder att din nätavgift ska baseras på skillnaden mellan den el du köper och den du levererar. Rapporten föreslår inte kvittning av energikostnaderna för den el du köper mot den el du säljer, eftersom detta strider mot nuvarande skattelagstiftning.
Några politiska beslut kring utredningens förslag har ännu inte fattats och regeringen utreder för närvarande frågan och väntas förbereda ett förslag på införande av nettodebitering.

Höjda fasta elavgifter troligen att vänta
Däremot slog en dom i förvaltningsrätten i december 2013 fast att elnätsföretagen kan höja sina fasta avgifter ytterligare. Bedömare tror att de fasta kostnaderna för konsumenter och företag genom detta kommer att öka ytterligare. Detta skulle i så fall medföra att den rörliga elförbrukningskostnaden får mindre betydelse för förbrukarens totala elkostnader. (Denna dom i förvaltningsrätten kommenteras även i artikeln från Hagbyberga gård, se Fjäderfä nummer 1-2014, samt länk nedan).

Solfångare respektive solceller
Solfångare omvandlar solljuset till värme, oftast i form av varmvatten men det kan även vara som varmluft.
I solceller omvandlas solljus direkt till elektricitet. Cellerna ger likström som i en växelriktare omvandlas till användbar växelström. Växelriktaren håller även cellerna vid den spänningsnivå där de ger störst effekt och fasar automatiskt in elen på nätet. Dess-utom bevakar växelriktaren spänningsnivån på nätet för att säkerställa att ingen farlig spänning hamnar på utgången, om det blir elavbrott på nätet.

Hur länge håller en solcellsanläggning?
Solceller bedöms ha en livslängd på 40 år medan plana solfångare ska hålla 50 år, vilket är betydligt längre än de tidigare använda vakuumrören.
Man talar alltså om många års brukningstid på gjord investering. Men påpekas bör, att det återstår att se hur länge solpaneler håller. De byggnationer som hittills har genomförts har varit i begränsad skala, vilket gör att erfarenheterna från anläggningar i praktiskt bruk landet runt ändå måste betraktas som relativt måttligt. Utvecklingen går också framåt när det gäller kvalitet och driftseffektivitet, så eventuella nya och bättre framtida modeller kan också göra att utbyte av utrustning kan komma att ske tidigare än till exempel om 40 år, även om panelerna då fortfarande fungerar. Leverantörernas garantitider varierar också. Fjäderfä har i offerter för olika anläggningar sett att garantin kan vara till exempel tio år för materialfel på solcellerna och 25 år på elleveransfunktionen. Växelriktarna kan däremot ha en garantitid på cirka fem år.

Hur mycket el får man?
De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att cirka 13 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av åtta kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av sjunkande priser på den globala marknaden. (Fjäderfä presenterar exempel på mindre solcellsanläggningar med beräknad kostnad och effekt. Se även Korsberga Hönseri och Hagbyberga gård i början av denna tidning).

Mer information ...
Energimyndigheten har ett Testlab som har studerat några olika nätanslutna solcellsystem, mer information finns på www.energimyndigheten.se. Det finns också många lokala energibolag ibland med kommunal anknytning, liksom fristående privata företag och konsulter som erbjuder sina tjänster.
Solfångare har en högre verkningsgrad än solceller då de ligger på 40-50 procent. Ändock menar många som Fjäderfä har talat med, att solceller är mer intressant då de ger inte bara värme utan den mer värdefulla elektriciteten.

Statligt stöd till solceller
Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer som företag, offentliga organisationer och privatpersoner.
Under perioden 2013-2016 har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. Från den 1 februari 2013 sänktes stödnivån till maxi-malt 35 procent av investeringskostnaden (tidigare 45 %).
Stödet omfattar installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel och/eller solvärmehybridsystem. Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.
Taket för stöd per solcellssystem är på 1,2 miljoner kronor och de stödberättigande kostnaderna får maximalt uppgå till 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.
För solel/solvärmehybridsystem kan stödberättigade kostnader uppgå till högst 90 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.

Ansökan och rådgivning
Kontrollera alltid med kommunen om installation av solkraft kräver byggnadslov. Ansökan om stöd görs till Länsstyrelsen på blanketter som kan hämtas på Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se).
Rådgivning kan fås på Länsstyrelserna och i många kommuner. Även energibolag, konsulter och leverantörer ställer upp med beräkningar, planering och montering. Solceller kan monteras med ROT-avdrag (gäller privatpersoner) men då kan inte det statliga bidraget på 35 procent användas. ROT kan således inte kombineras med solcellsbidrag.
Källor: Energimyndigheten, Varberg Energi, Sala-Heby Energi, Ten Star Solar samt enskilda fastighets-ägare som har investerat i solvärme eller solel.

Sven Secher

Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 1-2014.

Läs fler artiklar om solel genom att klicka HÄR!

Utskriftsvänlig sida