Hagbyberga säteri satsar på solenLadugården på Hagbyberga gård är från 1940 och nu (74 år senare) går den in i en ny produktionsfas. De första decenniernas mjölkproduktion och senare kycklinguppfödning (1968-2009) ersätts nämligen på nyåret 2014 av produktion av solel. Det finns givetvis en genomtänkt kalkyl för satsningen på mer än 800 kvadratmeter solpaneler på ladugårdstaket men det handlar också om ett ställningstagande från Henric Weijbers och hela gårdens sida.– Solcellerna är en miljöinvestering där vi på årsbasis räknar med att minska gårdens utsläpp med 120 ton koldioxid. Kycklingen är redan i dag klimatsmart men nu lyfter vi detta ett steg till, säger han.
När Fjäderfä svänger av mot vackert belägna Hagbyberga Säteri vid sörmländska Björkvik mellan Nyköping och Katrineholm hänger molnen mycket lågt. Vi skriver visserligen den tredje januari 2014 men vädret är som en typisk novemberdag. Diset, dimman och regnet gör det mörkt och det blir liksom aldrig riktigt ljust. Och jag är här för att titta på solens och solenergins möjligheter … 840 kvadratmeter solpaneler Vi återkommer till denna ”mörka” dags produktion av elektricitet på Hagbyberga längre ned i artikeln. Låt oss först beskriva Henric Weijbers nyinstallerade solanläggning på taket på den 120 meter långa ladugården från 1940. Byggnaden står i perfekt söderläge och takvinkeln är 45 grader, även det perfekt för att fånga in så mycket som möjligt av solens energi. På detta tak har strax före årsskiftet 2013/2014 monterats 840 kvadratmeter solceller. Monteringsarbetet utfördes av Linköpingsföretaget Perpetuum Automobile (www.ppam.se) och arbetet tog cirka fyra veckor. Nämnas kan att några solceller även har lagts på ladugårdens översta takdel där takvinkeln är cirka 30 grader (se bild på nästa sida); en bra vinkel på sommaren, den årstid när solen står som allra högst. Snittet i dagsproduktionen blir 340 kwh per dag som ett genomsnittligt värde under året men Henric Weijber säger att anläggningen beräknas kunna producera cirka 800 kWh per dag maximalt vid optimala förutsättningar. Denna bästa tid för solelsproducenten, infaller under perioden mars till september. Ovan nämnda dygnsproduktion kan jämföras med den dagliga elförbrukningen på hela gården som i medeltal ligger på cirka 1 000 kWh per dag. På årsbasis är produktionen på Hagbyberga gårds solanläggning beräknad till 124 000 kWh. Elproduktion vid rätt tid på året Men trots att kycklinguppfödaren, till skillnad mot till exempel villaägaren, förbrukar mycket el på sommaren passande nog när solanläggningen producerar som mest, så är det svårt att få produktion och förbrukning av el att gå jämnt upp och tekniken för lagring av el är ännu otillräcklig. Tidvisa överskott måste alltså skickas ut på nätet istället för att sparas på gården. Trots detta når man långt på Hagbyberga gård: – Vi kommer att ersätta ungefär en tredjedel av vårt elbehov med egenproducerad el, säger Henric Weijber. Hur var det då med elproduktionen denna mycket mörka vinterdag då Fjäderfä besöker Hagbyberga gård? – Givetvis blir produktionen inte stor med så få ljusa timmar som nu under årets mörkaste tid, särskilt inte molniga och regniga dagar som denna. Men något blir det alltid och sett i stort så produceras det en hel del även vintertid. Häromdagen, en dag runt nyåret när solen lyste men stod lågt under några få timmar, så läste jag ändå av en produktion på 200 kWh. Svårbedömd kalkyl Exakt hur anläggningen på Hagbyberga landar rent ekonomiskt är svårt att svara på. Utfallet beror dels på Henric Weijbers slutliga uppgörelse med elledningsägaren, tillika elleverantören, Vattenfall. Detta avtal är alltså i skrivande stund inte helt klar. Men kalkylen påverkas också i mycket hög utsträckning av den framtida utvecklingen av elpriserna. Med det underlag som Henrik har kunnat ta fram inför gårdens solelsatsning så ligger kalkylens avskrivningstid på 12-13 år. Om elpriset stiger så förbättras givetvis kalkylen men att sia om energimarknadens framtid är inte enkelt. Många faktorer påverkar; för att nämna några: oljeländernas agerande, amerikanarnas just nu accelererande utvinning av skiffergas och skifferolja, vattenfall och andra bolags val mellan kol, kärnkraft med flera energislag. Och inte minst, vad vill staten? – De politiska besluten är mycket avgörande och de höga nätavgifterna bromsar utvecklingen. Det Henric Weijber syftar på är en dom i förvaltningsrätten i december 2013 där elnätsföretagen (Vattenfall när det gäller Hagbyberga) gavs tillåtelse att höja sina fasta avgifter ytterligare. På detta sätt kommer troligen de fasta kostnaderna för konsumenter och företag att öka ytterligare, vilket medför att den rörliga elförbrukningskostnaden får mindre betydelse för de totala elkostnaderna. Henric Weijber menar att detta inte stimulerar en utveckling mot fler privata initiativ för lokal produktion av miljövänlig el, något som vårt samhälle och hela världen verkligen behöver. Miljösatsning Som framgår av andra artiklar i denna tidning, så har tekniken för att fånga solens energi gått framåt under senare år men teknikutvecklingen fortsätter givetvis. Så frågan är när man ska sätta ned foten och verkligen göra en investering? Att denna fråga är otillfredsställande besvarad, tillsammans med osäkra kalkyler, har medfört att många intresserade avstått från att satsa på produktion av egen solel. Att Henric Weijber ändå tar detta ganska storskaliga steg handlar således inte (som framgår ovan) om enbart ekonomiska överväganden. Det handlar även om ett miljöengagemang. Om att inte bara snacka om världens alla miljöproblem, utan om att verkligen göra något i praktisk handling här och nu. – Vår investering är ytterligare ett steg för att vi ska bli en bättre gård ur miljösynpunkt. Vi vill minska koldioxidutsläppen och med denna investering minskar de med cirka 120 ton varje år. Vi minskar också vårt behov av inköpt elektricitet med cirka en tredjedel och om denna satsning visar sig fungera som jag hoppas, så är jag inte främmande för att ta fler steg, säger Henric som för uppvärmningen av gården också eldar med biobränsle (träflis). Bygg med tanke på solen På Hagbyberga finns fler tak som är lämpliga för solceller, både bostadshus och ekonomibyggnader, och Henric tänkte också på solen vid det senaste bygget som gällde ett nytt pannhus. Huset står nämligen i rätt väderstreck och takvinkeln är 45 grader (se bild i papperstidningen, Fjäderfä nr 1-2014). – Mitt råd till den som planerar att bygga ett stall eller annan byggnad är att tänka på att bygga så att solinstrålningen kan användas på bästa sätt för produktion av el. Henrics egna tre, mycket vackra, kycklinghus från 1996, 2001 och 2009, ligger visserligen i fina söderlägen men tyvärr är takvinklarna inte bra. Dessutom så sitter ventilationsdonen på ett sådant sätt att taken smutsas ner, vilket gör att dessa stora takytor tyvärr inte passar för solceller. Men Henric Weijbers satsning på över 800 kvadratmeter solpaneler på den gamla ladugården är gott nog. Här och nu på Hagbyberga gård togs efter flera års funderande ett beslut om en miljöinvestering på 1,7 miljoner kronor (före det statliga bidragets avdrag med 35 procent från totalkostnaden). Man gick från ord till handling. Vilka vidare positiva effekter både dessa ”solkycklingar” på Hagbygberga gård och ”soläggen” på Korsberga Hönseri (se annan artikel) kommer att få, återstår att se. Sven Secher Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 1-2014. Läs mer om solen och solel, till exempel i reportaget från äggproducenten Lars Gunnarsson som även han satsar på solen genom att klicka HÄR.
|
 
|
