Korsberga Hönseri producerar ”solägg”Omställningen till det fossilfria samhället tycks ligga långt borta. Men solen börjar trots allt bli allt mer intressant och en som nu tar ett litet steg i klimatsmart riktning är Lars Gunnarsson på Korsberga Hönseri. Han monterade nyligen solcellspaneler på taket på äggpackeriet och vi har besökt honom. Fjäderfä har även talat med leverantörer, energibolag och andra som satsar på solen. Läs bland annat om Henric Weijbers satsning på Hagbyberga gård.
Många investeringar i solenergi stupar på att energin produceras när den inte behövs (på sommaren med många soltimmar) medan produktionen blir väldigt liten i förhållande till behovet under den mörka och kalla årstiden. Men för djurhållare, till exempel äggproducenter eller kycklinguppfödare, så är det precis tvärtom. Så här enkelt kan saken förklaras, när Lars Gunnarsson på Korsberga Hönseri tar till orda: – Jag får mest energi när jag behöver den, på sommaren då fläktarna drar mycket ström. Med solpaneler på 90 kvadratmeter i söderläge på packeriets tak räknar Lars med att producera uppemot 14 000 kWh per år, vilket kommer att bli 15-20 procent av hönseriets årliga behov som ligger på cirka 90 000 kWh. – Men mitt totala energibehov ska också sänkas och jag byter just nu ut belysningen och sätter in LED-belysning med slangar på 4,8 W och lampor på 7 W i stallet, säger Lars Gunnarsson. Idén väcktes av artikel i Fjäderfä Fjäderfä har flera gånger skrivit om fjäderfäproducenter som satsar på solen i länder som Holland, Belgien och Tyskland. Senast såg vi solpaneler i Fjäderfä nummer 8-2013 vid besöket hos den belgiska äggproducenten Ellen Vaneynde. Men Lars intresse för solenergi väcktes för fem år sedan. – Jag fick upp ögonen för solenergin när jag läste i ett nummer av Fjäderfä 2008 som handlade om en tysk äggproducent som hade satsat på solceller. Jag pratade då med mitt energibolag, Varberg Energi och Varbergsortens elkraft, men det var först nu som diskussionen kunde gå vidare och det visade sig att en satsning kan bli lönsam. Lars Gunnarsson säger att panelerna har sjunkit kraftigt i pris under de allra senaste åren. Priserna har minskat så mycket att sänkningen från 45 procents bidrag till 35 procent (som Lars får) har en mindre betydelse för hur en investering i solenergi kan räknas hem. Byggde om packeritaket Egentligen låg inte takvinklarna på Korsberga Hönseri helt idealiskt för att utnyttja solen som energikälla eftersom stallet med 20 000 värphöns ligger i nord-sydlig riktning, vilket innebär att taken får solinstrålning på morgon och förmiddag respektive eftermiddag och kväll. Det är i och för sig fullt möjligt att lägga solpaneler på tak i dessa väderstreck och tillgodogöra sig ganska mycket solenergi ändå. Men bättre är sydläge. Lars Gunnarsson valde därför att lägga panelerna på packeritaket, trots att inte heller detta hade ett perfekt utseende. Taket var nämligen ganska platt och Lars har därför låtit bygga om taket. – Vi har satt upp ett vanligt sadeltak på packeriet och kan då använda sydsidan till solpanelerna, säger han. 90 kvadratmeters solceller Taklutningen är 40 grader på Lars Gunnarssons nya packeritak och på sidan mot söder ryms 54 moduler med solceller. Varje del mäter 1x1,65 meter och detta blir cirka 90 kvadratmeter med solceller. Glaset i panelerna är 4 millimeter tjockt och de tillverkas i Singapore av ett norskt företag. Entreprenör och leverantör i Sverige är i detta fall Ten Star Solar, ett företag som även deltog i Kontaktdagarnas utställning i Göteborg med information om energi- och värmeproduktion med solkraft. Solpanelerna kan fästas på de flesta tak som plåt, tegel och asbest. Panelerna fästs i det underliggande regelverket men det är även möjligt att vid nybygge låta panelerna utgöra taket. Det berättar Petri Heikkinen på Ten Star Solar som är på plats på Korsberga Hönseri när Fjäderfä är där. – Möjligheterna är många. Det finns även paneler som följer solens rörelse, vilket ökar utbytet med cirka 30 procent, säger han. Panelerna kan även sättas på väggar (helst i sydläge) eller fristående på mark eller på platta tak. Hur mycket ström produceras? De 54 solmodulerna är var och en på 260 watt men den volym elektricitet som solcellerna alstrar beror givetvis på antalet soltimmar. Men produktionen av elektricitet pågår även när det är mulet. Verkningsgraden ligger normalt för en solcellsanläggning på 13-15 procent. Resten reflekteras bort eller blir till värme och förluster i systemet. (Läs mer om verkningsgrader i en annan artikel i Fjäderfä nr 1-2014). När Fjäderfä besöker Lars Gunnarsson på Korsberga Hönseri i novembermörkret är soltimmarna inte många men just denna dag skiner solen och på Petri Heikkinens datorskärm kan vi avläsa hur energiproduktionen varierar när molnen drar förbi solen. Som mest denna novemberdag så producerar de 54 solcellspanelerna på packeritaket uppemot 10 kWh per timme. Som nämnts ovan ska de 90 kvadratmetrarna solceller årligen kunna ge cirka 14 000 kWh. Köper in nettobehovet Som alltid vid lönsamhetsberäkningar är det upp till var och en att bedöma lönsamheten och göra sin egen kalkyl. Lars Gunnarsson har i sin planering och i sina beräkningar kunnat utgå från det system som Varbergsortens Elkraft erbjuder med så kallad kvittning. Det betyder att man vid årets slut räknar ut årsnettot. Med detta system så ställs den totala förbrukningen av elektricitet i stallarna hos Lars mot de kWh som har producerats på hans tak. Vid överskott (när solen skiner många timmar och förbrukningen är låg) så levereras elöverskottet från Korsberga Hönseri till Varbergsortens Elkraft och när hönseriet har underskott så fylls behovet på från samma bolag. I detta fall tillämpas samma priser för ”in och ut-elen” och Lars Gunnarsson betalar alltså bara för det underskott som uppkommer för helåret. I andra delar av landet med andra elleverantörer används andra lösningar än kvittning och systemet har en osäker framtid, vilket kommenteras i en annan artikel i denna tidning. Lars investering ligger på cirka 130 000 kronor totalt, inkluderande både material och arbete, och efter avdrag för det statliga solcellsbidraget på 35 procent. Framtida elpriset avgörande Lönsamheten avgörs i mångt och mycket av hur priset för inköpt el utvecklar sig över tid och den framtida elkostnaden är en osäkerhetsfaktor som ingen kan svara på. Både Lars Gunnarsson och Jan Sundquist från Varberg Energi tror att elpriserna kommer att stiga i framtiden. Men även vid dagens relativt låga elprisnivå räknar Lars med att skriva av investeringen på cirka tio år. Om så blir fallet, kommer Korsberga Hönseri att kunna drivas med sänkta elkostnader under många år då en anläggning av detta slag bedöms ha en livslängd på cirka 40 år. (Livslängd och garantitider kommenteras på annan plats i denna tidning). Också en miljöfråga Men Lars tycker att även andra faktorer än de rent ekonomiska talar för en satsning som denna. – Inget tyder på att detta blir en dålig investering men jag tycker också att detta är intressant när man tänker på miljön och vad man själv kan göra för den. Om mina ”solägg” blir mer värda vet jag inte, men att stallets el produceras på plats med hjälp av solen kan knappast vara en nackdel, säger han. Om man hör sig för hos leverantörer, energibolag och experter på energiområdet så varierar slutsatserna när lönsamheten i en satsning på solen diskuteras. En del säger att man har lönsamhet efter högst tio år, kanske sju år, medan andra säger att man får vänta decennier. Många landar i sina gissningar på en ekonomiskt rimlig avskrivningstid på tio till femton år. Med detta sagt, är slutsatsen enkel: Det är upp till var och en att räkna på vad solen kan ge. I rent ekonomisk besparing respektive i miljövinst. Sven Secher Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 1-2014. Läs mer om solen och solel, till exempel i reportaget från kycklinguppfödaren Henric Weijber som även han satsar på solen genom att klicka HÄR.
|
 
|
